Middag

Men, kan man äta grodan Boll?

Häromdagen sa jag till Touk: ”Vad åt ni när ni inte hade pengar till mat?” ”Vänta tills i kväll ska jag laga något riktigt gott”, sa hon. Jag förväntade mig kanske lite grönsaksstuvning. Eller blomkålsgratäng? Men jag tänker fruktansvärt västerländskt – vi har ju inte någon ugn. Salt och peppar, bestick och annat som man liksom tar för givet.

Så kom middagen. Kan du gissa vad det blev? Rostad geckoödla! Ja du läste HELT rätt. GECKOÖDLA.

Inget salt, ingen peppar Den rostade smaken kom från den öppna elden. Örter hade plockats som vi skulle ha till geckoödlan. Och jag som trodde att jag kunde äta allt! Men hur jag än försökte kunde jag inte äta denna delikatess – som de kallade den. Inte var det mycket kött heller på de små kropparna. De andra åt. Men jag? Tyvärr, det gick inte – jag kunde inte äta, det fanns en mental spärr.

Jag kände mig som den där bortskämda svensken – igen! Touk ställde sig och gjorde små köttbullar till mig med en ljus brunsås och stomppotatis. Jodå, nu gick k(r)äket ner.

I dag är en ny dag och ny matfråga. Det stacks in två händer med mat genom myggnätet och frågan kom: ”Vill du äta den vänstra eller den högra?” Jag svalde tre gånger innan jag hummade på Laotiska ”Lavang, lavang!” (Ta det lugnt, ta det lugnt!). På bilden ser du vad erbjudandet gällde.

Det finns ju ett ordspråk som säger att ”Hungern är den bästa kryddan!” Det stämmer inte. Det finns inte tillräckligt med kryddor ens i det ordspråket för att jag skulle klämma ner en groda i dag.

Helt omedvetet kom jag att tänka Grodan Boll, Kalle Stropp, Plåt Niklas och de andra i fabeln som Thomas Funck skapade 1949. Och så flög papegojan Ragata in i min tankevärld, där jag nu kollade in två grodor som skulle kunna bli min middag i dag. Referenspunkterna är fortfarande från barndomen – trots alla intryck som ständigt kommer. Och när till sist en ko kom lunkande i trädgården gick tankarna till mamma MU och Sandviken. Denna charmiga story av Jujja och Tomas Wieslander.

Intryck blandas med minnen. Det är knepigt det där, att barndomsminnena fortfarande kan vara dominanta.

Jag lufsar tillbaka till mitt skrivbord, sätter mig ner och tänker på vad jag ska berätta om i dag? Tjugoåtta grader vid skrivbordet. Trettiotvå i skuggan utanför. Kanske ska jag berätta om geckoödlan, grodorna och kon?

Vad tycker ni?

Om författaren

Samuel Olofsson

Samuel har arbetat i olika samhällssektorer i Sverige och även levt med fysisk ohälsa i olika tider. Idag drivs han av att på olika sätt hjälpa människor (framförallt unga) i Laos tillsammans med sin fru. De bor i en liten by en dryg timmes bilkörning från huvudstaden Vientiane. Samuel är fältarbetare i föreningen TOUK - för Livet!

2 thoughts on “Men, kan man äta grodan Boll?

  1. Vi har förstålse för dig. Valet hade klart blivit fasta. Bra och intressant blogginlägg.

Comments are closed.

Relaterade poster